Vi började Rebeckas och josefs bröllopsfotografering på Tändsticksområdet i Jönköping, där vi letade efter skönt ljus och fina stadsmiljöer. Det var då jag upptäckte den diagonala mörka skuggan på en tegelvägg.
Dagen började tidigt tillsammans med Petra och Christian, som hade den goda smaken att gifta sig denna fantastiska höstmorgon. Det var två-tre grader kallt och kölddimman svepte fram över den lilla småländska sjön Rosjön, som ligger på gränsen mellan Eksjö och Nässjö. Solen försökte bryta igenom dimman och ljuset var magiskt.
Petra och Christian paddlade kanot tillsammans med prästen Igge och vännen, vittnet och sångerskan Jill ut till den lilla ön, som för övrigt kallas ”Kärleksön” av de närboende. Ute på Kärleksön hölls liten, intim och mycket vacker vigselceremoni. Den stilla sjön, solen strax ovanför trädtopparna och skogen med höstfärger fick vara bakgrund när de båda avgav sina löften.
Ett ovanligt, men också personligt - och ovanligt bra - bröllop! Stort tack till Petra och Christian, som lät mig vara med under denna fina stund.
Jag älskar höstbröllop!
För en tid sedan blev jag kontaktad av Cecilia, en blivande brud med rötterna i ett litet småländskt samhälle, inte långt från Eksjö.
Hon berättade att hon hade sökt på Nätet efter bröllopsfotografering med sagotema i skogen, och då hade hittat den här bilden, som jag tagit ett par år tidigare. När hon läste texten och såg bilden, kände hon igen sina egna dröm om hur hennes bröllopsbilder skulle vara, och kontaktade mig. Jag blev väldigt entusiastisk kring idén att göra en bröllopsfotografering med inspiration i John Bauers sagor om prinsessan Tuvstarr, och kände att det skulle passa mig som handen i handsken.
Eftersom den här fotograferingen inte behövde ske på samma dag som de vigdes (de vigdes utomlands), fick jag fria händer att välja både tid och plats. Efter ett antal rekognoseringsrundor, och att ha förlagt flera av mina löpträningspass till möjliga skogar, hittade jag en lämplig gammelskog i närheten av Eksjö, med en liten göl med mörkt vatten och mörka träd, som skulle kunna skapa den rätta John Bauer-känslan. Vi bestämde en dag i maj månad, då det var stor chans att både ljus och väder skulle vara det rätta.
Vi hade tur med vädret och ljuset, så vi fick perfekta förhållanden för att skapa Cecilias och Henrics sagobilder, och en dröm gick i uppfyllelse för oss allihop!
Jag, mina assistenter för dagen, Cecilia och Henric fick en minnesvärd dag tillsammans i skogen. Tack allihop!